Den ömhet du är värd

Konsten att bli odödlig

ErikPosted by Erik Fri, July 17, 2009 02:28PM

Som skådespelare kan du göra hur många små marxistiska produktioner du vill och sätta upp dom på minimala scener framför en påtänd publik. Du kan sitta hur mycket du vill i intervjusoffor på din ålders höst och försöka påminna publiken om tältprojektet, alternativa musikfestivaler, hur du räddat almar och dragit på dig samtliga av vetenskapen kända könssjukdomar på en loppbiten madrass i ett ockuperat kårhus.

Men, om du har varit med i en såpa (och det har du troligen) är det för alltid det som folket kommer komma ihåg dig för.

Jag blir både sentimental och förbryllad när jag ser detta intro rulla förbi.

I första rullningen har vi Gösta Prüzelius som spenderat 7 000 år på olika stadsteatrar och några tusen till på dramaten men för alltid blev ”Reidar” med hela svenska folket förutom en liten klick som också mindes att han gjorde rösten till Baghera. Bredvid honom Gaby Stenberg (som de klipska manusförfattarna lät spela både Reidars fru Ellinor och hennes tvillingsyster). Vi har en Susanne Reuter som tycks skämmas betänkligt samt Mikael Samuelsson med ett obehagligt snett leende och död blick (Mikael Samuelsson påminner mig förövrigt om att han aldrig behandlats här på Den ömhet tidigare och förtjänar ett eget inlägg). Två frikyrkliga barn hinner vi också med innan andra rullningen.

Bert-Åke Varg, kliandes sitt smutsiga skägg, och han som spelade den onda med sjömanskostym och fluga visar upp ett hånleende.

Tredje rullningen innehåller gänget som försöker se lite lediga ut genom att lite avslappnat pilla på någonting. En sitt hår, en sin haka och en stoppar in en matbit. Det ser ytterst oledigt, oavslappnat, regisserat och dåligt utfört ut. Micke Persbrandt skymtar förbi med stenhård blick och tänker troligen på toaletten av guld han ska köpa för gaget.

Ahhhh…….fjärde rullningen innehåller tokfransarna Uno och Joker…Lennart R pillar med sin skjorta och försöker se förvånad/rädd ut på ett naturligt sätt,…totalt okänd kvinna med lika okänt barn.

Vilka minnen.

• Comments(0)http://erik.jesperlindstrom.se/#post234