Den ömhet du är värd

Det var inte bättre förr - Jerry Lee Lewis - Boogie woogieare, showman, galning och pedofil

ErikPosted by Erik Mon, July 20, 2009 01:09PM

Kamrat Jeppan snubblar ibland över lite skön trivia från den gamla ”goda” tiden som självklart inte ska undanhållas Den ömhets digra läsarkrets. En sådan uppdagades i helgen då Jeppan slumrat sig igenom en dokumentär om en av Hollywoods största skitstövlar genom tiderna, Marlon Brando.

En diskussion stålsattes (eller rättare sagt försökte stålsättas av er ödmjuke till de övriga deltagarnas ointresse) om det märkliga i att ”hjältar”, ”stjärnor” och ”ikoner” från de glada epokerna 1940-1970 kunde ta sig för precis vad som föll dom in utan att glorian kring deras huvuden på något sätt börja glida av deras huvuden.

Tack vare det elektroniska nätet och brist på socialt umgänge kan jag härmed rota runt lite i spåren kring de forntida superstjärnor som era fäder drömmande reciterar/tolkar/sluddrar om när maltwhiskeyn börjar nå botten.

Jerry Lee Lewis

Det låter minst sagt makabert, säkerligen framförallt för eventuella 90-talister därute, men i musikens begynnelse (alltså 50-talet eftersom allting som gjorts därförinnan var knastriga inspelningar av skalpartier på saxofon och folk som stämde sina instrument i en enda röra, även känt som jazz) var det superhippt att spela piano. Senare i musikens riktiga väckelse (70-talet) vaknade mänskligheten upp och slog fast att piano i själva verket är reserverat töntarna med god hjälp av dess utövare.

Men, Louisiana-sonen Jerry Lee Lewis hade turen att spela piano när det fortfarande inte var avsett för mjällangripna Adolf Fredrikare och som han gjorde det (som Per Bjurman skulle skriva). Till poetiska texter som ”boogie-woogie-scooby-doobbie-doo” fick han dåtidens ungmöer att snabbt glömma bibelstatens strikta moral och disciplin för att istället slänga sina gastronomisk stora underbyxor på den mycket förnöjde Jerry och falla ihop i konvulsioner. I den unge Lewis såg damerna sin drömprins. Han hade allt som kunde sätta ett ungt hjärta i brand. Han var snygg (jo, dansbandsvågen i håret låg helt rätt i tiden så även där hade Lewis tur att han befann sig i Lousiana under 50-talet och inte en dansbana i Hagfors under 00-talet) och han var knasig (han spelade piano med fötterna!!!!!). Som den gentleman han inte alls var utnyttjade han denna status till fullo som så många andra och knullade sig enligt obekräftad uppgift igenom halva delstaten innan han i tjugoårsåldern slog sig till ro och gifte sig. Förvisso fortsatte han sitt glada leverne genom att göra sin fru till den mest bedragna kvinnan på mils avstånd men utomäktenskapliga förbindelser och försummelse av sin familj var lika vanligt då som idag och knappast något utmärkande för en ung rockstjärna. Det som verkligen cementerar Lewis som den grisigaste av svinen i 50-talets rockstia skedde när Jerry fyllt 23.

Med sin frireligiösa uppfostran till grund gifte Jerry Lee Lewis om sig. Det fanns dock några små problem med detta. För det första var han inte skild från sin första fru utan begick istället det kanske inte så allvarliga brottet bigami. Den gode Jerry insåg snabbt sitt lilla snedsprång och gjorde sitt yttersta för att ställa allt till rätta igen. Han skilde sig snabbt från båda sina fruar och gifte sig istället en tredje gång.

Denna gång måste Lewis legat sömnlös många nätter och grubblat över hur han kunde frångå alla världens etiska principer för gott. Som ny livskamrat valde han sin kusin. Men lite gammal hederlig incest räckte inte för en sann galenpanna. Hans fru och tillika kusin var dessutom 13 år. Jerry var 23 Myra Gale Brown var 13. Trots att dåtidens blaskor (i alla fall i Sverige) främst skrev om det hutlösa priser på råg var skandalen så pass stor att allmänheten började ifrågasätta Lewis omdöme. I ett snabbt försök till räddning hävdade sångaren via sin agent att Brown i själva verket var 15 (vilket kan gå till historien som världens genom tidernas sämsta försvar) och hans pågående turné fick till och med ställas in efter endast tre spelningar till följd av cirkusen kring äktenskapet.

Sydstatens boogie-woogie-stoobie-doobie-poobie-kung tvingades ligga lågt tills det värsta blåst över. Under denna tid tog sådant ungefär två veckor. Sen kunde Jerry återigen stampa klacken på tangenterna och skaka höfterna till allmän beundran istället för förfäran. Efter sena spelningar och ett eller två snedsprång kom han hem till sin väntande 13-åriga fru. Jerry Lee Lewis var pedofil vilket är någonting mycket fult. Dock inte tillräckligt fult för att hindra 7000 spelfilmer och 10 miljoner minnenas television-program om det svängiga femtiotalet och dess rockiga gossar där Lewis skakande göt är ett stående inslag som lockar fram glada leenden hos de som minns. Ingen kommer någonsin i helvete säga att de influerats av eller beundrar Gary Glitter. Att ligga med barn är ofint oavsett decennium och Jerry Lee Lewis låg med barn. Om man sedan lägger till att musiken blir enerverande efter ungefär 2 minuter så anser jag oss ha tillräckligt med material för att kasta honom på historiens skräphög en gång för alla.

Det var inte bättre förr och det har det hellre aldrig varit. Det var sämre förr men det blir hela tiden sakta bättre. Vi går mot bättre tider, tro mig, tro mig…..

• Comments(0)http://erik.jesperlindstrom.se/#post236